LondonInfo.Se 

 

Mat och nöjen

London är en stor nöjesstad och här finns det mesta man kan tänka sig i nöjesväg, från teatrar och biografer till nattklubbar och kasinon. Det är inte gratis på något sätt, naturligtvis, men nöjeslivet i de flesta städer har en förmåga att gräva djupa hål i reskassan. Däremot finns det olika prisnivåer på nöjena och det är exempelvis billigare att se teater som matiné och att gå på en biograf lite i utkanten av centrum än mitt på Liecester Square. De flesta nattklubbar tar inträde och i vissa fall är det extremt svårt att komma in beroende av en rad faktorer som veckodag, hur du är klädd, vilka som ingår i ditt sällskap och om du är man eller kvinna. Dessutom har alla som arbetar "i dörren" sina egna kriterier som kan variera beroende på personens humör eller vad det är för väder ute.

Teaterland

Den del av London som går under beteckningen West End är också synonymt med smeknamnet Theatre Land. Grovt kan man räkna Covent Garden, Leicester Square och Soho till Teaterland, men ska man se till hela West End så omfattar det så gott som hela centrala London dvs Westminster, St. James's, Mayfair, Fitzrovia, Bloomsbury, Holborn, Seven Dials och Marylebone utöver vad som redan nämnts.

Her Majesty's Theatre
Her Majesty's Theatre

Vad man sedan ser är beroende av vad man tycker om. Det är skillnad på teater och musikaler och vill man se opera eller balett så finns även detta att tillgå exempelvis på Royal Opera House, Covent Garden eller English National Opera på Coliseum på St. Martin's Lane. Jag har sett lite av varje, inte minst Phantom of the Opera på Her Majesty's Theatre, Haymarket, vid mitt allra första besök i London. Ett annan av Lloyd Webbers verk, Aspects of Love, fick besök av mig och min far medan den fortfarande spelades av originalbesättningen. Daniel har sett både Cats och Starlight Express i London och tillsammans med min gode vän Mr. Richard C. Auckland såg jag en uppsättning av Benjamin Brittens Peter Grimes på Coliseum.

De som läser min blogg vet också att jag hade äran att se Vanessa Redgrave och James Earl Jones i en uppsättning av Driving Miss Daisy i november 2011. Detta var på Wyndhams Theatre där jag ungefär 20 år tidigare såg originalet till The Secret of Sherlock Holmes med framlidna herrar Jeremy Brett och Edward Hardwicke. Pålästa känner kanske också till att den längst gående teaterföreställningen i världen är Agatha Christies Råttfällan, som går än idag på St. Martin's Theatre (premiären var år 1952) och denna är något jag har kvar att se.

Biljetter till alla föreställningar kan skaffas på olika sätt. Ett är att boka dem online genom etablissemangets hemsida, eller via resebyrån om man använder en såda. Ett annat är att själv gå till biljettkassan och köpa på plats (och i vissa fall fynda billiga biljetter), eller att gå till teaterkiosken på Leicester Square där man ibland kan få biljetter till halva priset (sägs det).

Det förekommer en hel del oseriösa biljettsäljare lite här och där och som påstår sig ha bra biljetter till alla de mest eftersökta föreställingarna. Hur var och en hanterar detta är respektive persons ensak, men jag skulle se upp med detta då det inte är uteslutet att man blir lurad på konfekten. Polisen brukar vara uppmärksam på denna svartabörshandel och har man otur kan man dessutom råka illa ut genom att köpa illegala biljetter. Så mitt tips är att alltid handla från officiella källor som de som nämns i texten ovan.

Biljetter till populära pjäser, musikaler och så vidare är naturligtvis inte alltid så lätta att få tag i om man spontant vill gå och se något, så för de som tycker om att gå på denna typ av underhållning rekommenderar jag att planera i god tid hemma. Många stora och kända namn finns då och då till beskådande på Londons scener, så passa på att se dessa damer och herrar medan tid är för det är verkligen värt det.

Film är bäst på bio

Det finns gott om biografer i London också - och gott om stora premiärer med röda mattor, kändisar och hela klabbet. Det har hänt mig några gånger nu att man precis missat ett eller annat spektakel på Leicester Square där de flesta sådana här händelser inträffar. Senast var det Karate Kid som hade besök av hela familjen Smith och av Jackie Chan, men jag och Jimmy hade rest till Portsmouth just denna dag... Men jag har i alla fall haft äran av att träffa Stephen Fry och sett Kenneth Branagh med dåvarande hustrun Emma Thompson tillsammans med en mängd andra kända personer vid en galavisning på biografen Empire av Branaghs film Mycket väsen för ingenting. På den tiden fanns inga digitalkameror så jag brukade inte släpa med mig kameran ut på kvällen pga att det var lite omständligt. Det var lite häftigt dock att få vara med om något lite extra en kväll.

Odeon på Leicester Square
Odeon och teaterkiosken på Leicester Square

Alla biografer ligger naturligtvis inte vid Leicester Square, det finns gott om biografer över hela London och man kan väl säga att de i regel tillhör någon av de två stora kedjorna i landet, Odeon eller Vue. Bioprogrammet hittar man på webben eller i tidningen, exempelvis i nöjestidningen Time Out. Idag går många filmer upp hemma i Sverige ungefär samtidigt med övriga världen, men det finns undantag och det finns också filmer som troligen inte kommer att visas på svenska biografer alls. Så varför inte gå på bio en kväll, eller en eftermiddag och se en bra film. Som jag sade inledningsvis är det billigare att gå på bio i utkanten av stan än mitt i, men också billigare beroende på vad klockan är. I Sverige kostar en biobiljett mellan 100 och 150 kronor beroende på vad det är för film och om filmen är i 2D eller 3D. Filmpriset i London är något lägre, men det fluktuerar som sagt beroende på vart man befinner sig.

God mat, mycket mat och mat i rättan tid

Efter en trivsam kväll/eftermidag på operan eller biografen brukar det smaka bra med något att äta och London har ett överflöd av restauranger av alla de slag. Jag skulle vilja påstå att oavsett vad du är sugen på skulle du nog i princip kunna hitta något ställe som serverade det. Visst, surströmming kanske inte finns på menyn någonstans, men det vet jag inte med bestämdhet. Vad jag däremot vet är att du aldrig behöver gå hungrig i London speciellt länge, för det finns mat att få runt varje hörn - nästan.

Chinatown
I Chinatown finns många restauranger

Detta är ingen restaurangguide, utan bara en liten aptitretare som är baserad på mina och de övrigas uppleverser. Sålunda har vi inte en lista med några hundra matställen, komplett med betyg och annat, utan detta överlåter vi åt er övriga. Vad vi däremot kan göra är att ge tips om vart man kan gå när det börjar kurra i magen. Först och främst skall man inte underskatta Londons pubar (och till dem finns det en guide) eftersom dessa inte bara serverar något att dricka utan också har mat. På puben kan man i regel få frukost, lunch och middag beroende på klockslag, även om inte alla erbjuder en fullständig meny. Med detta menas att de kanske bara har en barmeny med varma mackor, snacks och småvarmt, snarare än en komplett meny med förrätt, varmrätt och efterrätt. Detta till mycket drägliga priser dessutom.

Vill man prova på lite exotoska kök finns det gott om sådana också från indiska och kinesiska, till thailändska, japanska och koreanska. Här finns mat från jordens alla hörn och alla restauranger är inte jättestora utan kan vara väldigt små ibland. Sålunda lönar det sig att ta ett varv och titta innan man bestämmer sig för vad och vart man skall äta. Soho har gott om restauranger, inte minst i den del som kallas Chinatown och i vilken man finner österländska matställen. Ett av våra tips här är Gerrard's Corner (som hör och häpna ligger på hörnet vid Gerrard Street) ett kort stycke från Piccadilly Circus.

Den pastasugne hittar också diverse ställen att äta på och vi kan rekommendera två olika kedjor som har restauranger spridda över London och det är Bella Italia (som är bäst) och Spaghetti House. Pizza kan man också få på olika håll, bland annat på Pizza Express eller Pizza Hut (den vid Cambridge Circus är väldigt trevlig). Vill man äta lite dyrare finns det väldigt fina restauranger som Gordon Ramsey at Claridges, Savoy Grill, The Ritz och så vidare. Köttkedjan Angus Steakhouse erbjuder väldigt goda biffstekar, men är lite dyrare än den typiska londonrestaurangen.

Caffe Nero
På Caffe Nero kan man fika eller äta frukost

Om det inte är direkt mat man är ute efter, eller om det är snabbmat, så finns naturligtvis ett antal alternativ att välja mellan. Kaffe och mackor kan man få på kedjorna Caffe Nero, Costa eller Starbucks och är det något sötare man vill ha finns kedjan Patisserie Valerie som erbjuder te, kaffe, choklad med mera och har en uppsjö bakelser och annat gott att erbjuda (om det inte är slut). Visst, här finns både Subway, McDonalds och Burger King, men varför inte skippa dem och ta ett besök på KFC i stället, något som vi inte har hemma i Sverige. Kentucky Fried Chicken serverar kyckling, kryddade med Överstens egen, hemliga blanding, och det är väldigt mycket mat man får för låg kostnad.

Slutligen måste vi väl också nämna fenomenet Afternoon Tea. Det kan fås på många ställen runt om i London, inte bara på tesalonger utan även på många hotell som Browns, Ritz och Dorchester, men vi skulle vilja rekommendera ett varuhus. Om ni vill ha en eftermiddagsupplevelse lite över det vanliga bör ni gå till Fortnum & Mason på Piccadilly och där inta en stilla Five O'Clock Tea. Det kostar lite, ett par hundra kronor, men vilken fantastisk sak att vara med om. Blankpolerade silverkannor som säkert har anor från 1700-talet då firman grundades, personal i jackett och kanske ett glas mousserande vin som sällskap till det goda teet. Ska man unna sig något så är det här ett tips.

Tårtor och annat gott
Ett konditoribesök är aldrig fel

Poängen är att det finns oerhört mycket mat att få för den som vill ha och det finns restauranger för alla typer av plånböcker. Jag minns en gammal kollegas något skräckblandade konversation med en kund som nyligen varit i Paris. Hon sa bland annat att det var så god mat och min kollega log förstående och mumlade något om det franska köket varpå svaret blev "Ja hamburgarna på McDonalds i Monmartre var lika goda som här hemma!". Därmed är det fastslaget att man måste inte ta seden dit man kommer, men man ska i alla fall ha möjligheten att själv välja. Smaklig måltid!

Sidan uppdaterad onsdag den 6 juli 2016, Jan B. Larsson © 2008-2017